Nämnden för tillväxt och lärande

Nämnden för tillväxt och lärande föreslås avslå ett rättelseyrkande som gäller tillsättning av tjänst som huvudsaklig timlärare i matematik och kemi i grundskolan. Sökanden påstår i sitt rättelseyrkande att hen blivit diskriminerad vid tjänstetillsättningen och anser att valförfarandet varit felaktigt. Enligt nämndens förslag uppfyller den person som valts till tjänsten behörighetskraven och är den mest lämpade bland sökandena, och vid valet har prövningsrätten inte använts på ett diskriminerande sätt. Rättelseyrkandet ger inte anledning att ändra beslutet.

Nämnden för tillväxt och lärande föreslår att ett yttrande ska godkännas som definierar visionen för utveckling av Esbos finskspråkiga gymnasier fram till 2030-talet. I yttrandet presenteras planmässiga principer för utveckling av gymnasienätverket, inklusive att säkerställa tillräckligt antal startplatser för den ökande efterfrågan och gymnasiernas regionala fördelning i olika stadsdelar. Målet är att stödja genomförandet av läroplikten och stärka Esbo gymnasieutbildnings attraktivitet. Yttrandet kompletterar tidigare godkända servicenätsprinciper, men tar inte ställning till enskilda gymnasiers flyttningar eller grundandet av nya.

Nämnden för tillväxt och lärande behandlar ett rättelseyrkande gällande val till tjänst som timlärare i grundskolan. En förening från Esbo har gjort ett rättelseyrkande mot grundutbildningsområdeschefens beslut, där en lärare i historia, samhällslära, religion och livsåskådningskunskap valdes. Föreningen kräver att beslutet upphävs med motiveringen att religionsundervisning inte borde ingå i tjänsten och att ansökningsprocessen borde påbörjas på nytt. Nämnden föreslår att rättelseyrkandet förkastas, eftersom den valda personen uppfyller behörighetskraven och valet har gjorts på behörigt sätt.

Nämnden föreslår för stadsstyrelsen att inkomstgränserna för avgiftsnedsättningar inom grundundervisningens eftermiddagsverksamhet justeras från augusti 2026. Enligt förslaget skulle kundavgiften halveras för en fyrapersonsfamilj om familjens bruttoinkomster är högst 4630 euro per månad, och avgiften skulle helt avstås från om inkomsterna är under 3581 euro per månad. Inkomstgränserna höjs enligt det allmänna inkomstnivåindexet från tidigare gränser. Att avstå från eller sänka avgiften är avsett att stödja familjer vars försörjning eller vårdnadsmässiga förhållanden kräver det.

Nämnden för tillväxt och lärande föreslås avslå två rättelseyrkanden som gäller Mankby skolas rektors beslut att välja en visstidsanställd timvikarie i mars 2026. I rättelseyrkandena påstås att valet var diskriminerande och lagstridigt, men nämnden anser att rektorn använt sin prövningsrätt på ett ändamålsenligt sätt genom att bedöma sökandens utbildning, erfarenhet och intervjuer. Den valda läraren är enligt de presenterade motiveringarna den mest lämpade sökanden för uppgiften. Om förslaget godkänns, kvarstår rektorns ursprungliga valbeslut.

Nämnden behandlar två rättelseyrkanden som gäller tillsättning av tjänst som timlärare i historia och samhällslära i grundskolan i februari. De som gjort rättelseyrkandet påstår att det förekommit diskriminering och förfarandefel i urvalsprocessen, vilket bryter mot jämställdhets- och jämlikhetslagen. Nämnden föreslår att rättelseyrkandena avslås med motiveringen att den valda personen uppfyller behörighetskraven och valdes ut som bäst lämpad för uppgiften baserat på en helhetsbedömning. Enligt beslutsförslaget har områdeschefen använt sitt bedömningsutrymme på ett korrekt sätt utan diskriminering.

Nämnden för tillväxt och lärande föreslår att yttrande lämnas över de fullmäktigeledamöters motion som kräver utredning och förbättringsförslag för antagning av elever till grundläggande utbildning. Motionen kräver utredning av om de nuvarande riktlinjerna är ändamålsenliga, hur undervisning med fördjupning ordnas jämlikt i olika delar av Esbo och hur rättvisan i elevantagnigen kunde förbättras. Resultatenheten för finskspråkig undervisning avser att föra nya riktlinjer för elevantagning till nämndens avgörande hösten 2026, och före det är avsikten att höra kommuninvånarna genom en enkät. Eventuella nya riktlinjer skulle tas i bruk vid elevantagnigen år 2027.

Nämnden för tillväxt och lärande behandlar två rättelseyrkanden som gäller tjänstetillsättningen av lektor i matematik och kemi för grundskolan som gjordes i februari. Det första yrkandet har gjorts av en person som sökt tjänsten och som anser sig ha blivit diskriminerad i rekryteringsprocessen och påstår att hen inte kallades till intervju i strid med lag. Det andra yrkandet har lämnats in av en förening i Esbo som påstår att tillsättningen bryter mot jämställdhets- och jämlikhetslagen. Nämnden föreslås förkasta båda yrkandena, eftersom den som valts till tjänsten uppfyller behörighetskraven och valet har gjorts på behörigt sätt med användning av tjänsteinnehavarens prövningsrätt.

Nämnden föreslår att det ska beslutas om hur många förstageklassare som ska tas in nästa läsår till respektive närskola i grundskolans lägre årskurser i Esbo. Till exempel föreslås att högst 77 elever tas in till Saunalahti skola och 88 elever till Hansabacka skola. Dessutom föreslås att undervisningsgrupper för andraklassare bildas med högst 25 elever och på årskurserna 3–6 med högst 32 elever. Även förberedande RVAL-klasser för grundläggande utbildning föreslås inrättas vid tio skolor för barn med invandrarbakgrund.

Nämnden föreslår att utlåtande lämnas angående fullmäktigemotionen om införande av Sisukas-modellen i Esbo daghem och skolor. Sisukas är en verksamhetsmodell som syftar till att stödja placerade barns skolgång och stärka det mångprofessionella samarbetet. Enligt utredningen anser Västra Nylands välfärdsområde att modellens införande inte är ändamålsenligt, eftersom dess principer redan ingår i nuvarande bindande riktlinjer och praxis. I en stad av Esbos storlek skulle genomförandet av den nya modellen kräva betydande resurser utan tydligt mervärde.

Nämnden för tillväxt och lärande behandlar två rättelseyrkanden som gäller ett lärarval som gjorts av rektorn för Kilonpuisto skola i februari. I rättelseyrkandena påstås att den valda läraren inte har tillräcklig engelska språkkunskap för uppgiften där matematik och kemi undervisas på engelska. Nämnden föreslår att rättelseyrkandena ska avslås eftersom den valda läraren uppfyller behörighetskraven och valet har gjorts på vederbörligt sätt inom ramen för rektorns prövningsrätt.

Angående grundundervisningsledarens beslut om tillsättning av rektorstjänst vid grundskola har ett rättelseyrkande gjorts, där sökanden påstår sig ha blivit utsatt för åldersdiskriminering och anser sig vara mer meriterad än den valda. Nämnden för tillväxt och lärande föreslås avslå rättelseyrkandet, eftersom den som valts till tjänsten uppfyller behörighetskraven och har bedömts som lämpligast för uppgiften baserat på utbildning, erfarenhet och intervjuer. Enligt nämnden har lämplig prövningsrätt använts i beslutet och det har inte förekommit fel eller diskriminering i beslutsprocessen.

Nämndens ordförande föreslår att det konstateras att mötet har sammankallats enligt reglerna och att tillräckligt många ledamöter är närvarande för att fatta beslut. Kallelsen till mötet har skickats till ledamöterna 16.4.2026, det vill säga inom utsatt tid före mötet. Detta är en standardärende som behandlas i början av varje nämndmöte.

Nämnden föreslår att den inte tar upp flera beslut fattade av befattningshavare inom förskoleverksamhet och grundutbildning för behandling enligt kommunallagen. Besluten gäller huvudsakligen ordinarie befattningsbenämningar för lärare och daghemsföreståndare samt att låta bli att tillsätta vissa specialklasslärartjänster vid olika skolor. Dessutom lämnas två forskningslicenser beviljade för examensarbeten samt två grundskolestyrelsers protokoll utanför nämndens behandling. Detta innebär i praktiken att befattningshavarna kan fortsätta genomföra dessa beslut utan nämndens särskilda godkännande.