Stadsstyrelsen 11 maj 2026

Esbo stadsstyrelse behandlar förslag om att sälja stadens ägda 20 aktier i FSKC Ab till Västra Nylands välfärdsområde för priset 1 600 euro. FSKC Ab är ett svenskspråkigt kompetenscenter inom det sociala området, vars aktier skulle ha överförts till välfärdsområdet i samband med social- och hälsovårdsreformen, men det har uppstått oklarheter kring ägarförhållandena. Nu föreslås en tydlig affär för att lösa ägarskapet av aktierna, och Västra Nylands välfärdsområde har redan bemyndigat sin ekonomichef att underteckna köpebrevet.

Stadsstyrelsen föreslår att sex byggnader som används inom social- och hälsovårdsverksamhet överförs till grundande fastighetsaktiebolag. Bolagiseringen är nödvändig eftersom kommunen enligt kommunallagen inte längre kan hyra ut fastigheter till välfärdsområdet utan bolagisering. Det handlar bland annat om byggnader belägna på Armas Launis gata 9, i Auroranmäki och i flera servicecenter. Bolagiseringen skulle genomföras utan varainsiirtovero genom att utnyttja skattebefrielsereglerna som hör samman med social- och hälsovårdsreformen.

Laaksolahti fotbollshalls stålstomme behöver brådskande förstärkningsarbeten, eftersom de nuvarande konstruktionerna inte uppfyller normernas krav för belastningar. Stadsstyrelsen föreslår fullmäktige ett anslag på 2,0 miljoner euro för reparationer, vilket omfattar förstärkning av stålstommen samt förnyelse av hallens vattentak. Hallen är ur bruk under reparationsarbetena, och projektet är avsett att genomföras maj-oktober 2026.

Stadsstyrelsen föreslår att den inte använder sin övertaganderätt avseende ett flertal beslut som fattats av nämnder, sektioner och befattningshavare från slutet av april och början av maj. Besluten gäller bland annat utnämning av stadens representanter i olika bolags styrelser, olika upphandlingar såsom idrottsutrustning och städtjänster samt vattendrags-restaureringsunderstöd till lokala organisationer. I praktiken innebär detta att stadsstyrelsen godkänner dessa beslut på lägre nivå som sådana och inte tar upp dem för förnyad behandling. Att inte använda övertaganderätten är ett vanligt administrativt förfarande genom vilket stadsstyrelsen övervakar andra organs beslutsfattande.

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige tar till kännedom svaret på fullmäktigeledamot Arja Miettinens m.fl. initiativ om att utvidga språkutbildningen för unga med invandrarbakgrund. Enligt svaret fanns det i januari 2026 i Esbo 1 411 arbetslösa under 30 år med främmande språk som modersmål, men språkfärdighetsproblem berör endast en del av dem. Staden bedömer att de nuvarande integrations- och språktjänsterna redan är starkt arbetslivsinriktade och väl tillgängliga, och en separat utredning anses inte nödvändig. Att grunda ett nytt kompetenscenter skulle kosta uppskattningsvis minst 700 000 euro per år, så i första hand bör man utvärdera utvecklingen av nuvarande tjänster.

I kommunstyrelsen föreslås att flera ärenden ska antecknas till kännedom, om vilka redogörelser ska höras i mötet. Till behandling kommer Esboborgarnas hus-projektet, byggnadstillsynens specialinspektion samt lägesrapport om finansieringen av Kameleonten Ab:s multifunktionshall. Det rör sig om anteckning till kännedom, där tjänsteinnehavare berättar om läget för dessa projekt och åtgärder. Egentliga beslut fattas inte om dessa ärenden, utan de är informativa översikter för kommunstyrelsen.

Mötets ordförande konstaterar att stadsstyrelsens möte har sammankallats på det sätt som lagen kräver och att tillräckligt många ledamöter är närvarande för att fatta beslut. Detta är ett standardförfarande i början av varje officiellt möte, som säkerställer att de beslut som fattas på mötet är giltiga.

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner projektplanen för Postipuu skola. De nuvarande skolbyggnaderna från 1962-2018 föreslås ersättas med en ny trevånings lågstadieskola, eftersom grundskoleplatser inte räcker till på grund av tillväxten i Leppävaara-området. Den nya skolan skulle utöka kapaciteten från nuvarande tvåparallelliga till fyrparallellig lågstadieskola och erbjuda 762 beräknade elevplatser. Projektet beräknas kosta totalt 32 miljoner euro tillsammans med dagis.

Stadsstyrelsen föreslår fullmäktige att det tar den utredning som gäller motverkande av exploatering av arbetskraft till kännedom och konstaterar att det initiativ som fullmäktigeledamot Elina Saarentaus och 26 andra fullmäktigeledamöter lämnat in har behandlats. I initiativet framfördes krav på tydliga riktlinjer för att motverka nedtrampande av arbetsvillkor och människohandel i stadens upphandlingar och underleverantörskedjor. Staden svarar på initiativet genom att berätta om sina nuvarande praxis inom rekrytering och arbetsvillkor, enligt vilka den följer öppenhet, jämställdhet och kommunala kollektivavtal.

Stadsstyrelsen föreslår att tre rättelseyrkanden som gäller en tidigare godkänd tillfällig trafikorganisering på Vanha Lillhemintie ska avslås. I rättelseyrkandena föreslås bland annat att en hastighetsbegränsning på 20 km/h ska införas på Maakirjantie och att den tillfälliga organiseringens giltighetstid ska begränsas till slutet av år 2028. Stadsstyrelsen motiverar sitt avslagsförslag med att det ursprungliga beslutet har tillkommit i rätt ordning och är lagakraftvunnet. Den tillfälliga trafikorganiseringen möjliggör dubbelriktad motorfordonstrafik på gatan tills den egentliga gatuplanen blir färdig och vägen byggs till sin slutliga form.

Stadsstyrelsen föreslår fullmäktige att fullmäktigeledamoten Ira Hietanen-Tanskanens och 34 andra fullmäktigeledamöters initiativ om att ta Sisukas-modellen i bruk i daghem och skolor antecknas till kännedom och förklaras slutbehandlat. Sisukas-modellen är avsedd att stödja placerade barns skolgång och förbättra samarbetet mellan olika aktörer, men enligt utredningen skulle den inte tillföra mervärde till Esbos nuvarande praxis. Västra Nylands välfärdsområde anser inte att modellens införande är ändamålsenligt, eftersom dess principer redan ingår i nuvarande riktlinjer för barnskydd och elevvård. Dessutom skulle införandet av den nya modellen kräva betydande resurser i en stad av Esbos storlek.

Stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att det tar till kännedom utredningen om elevintag inom grundläggande utbildning och konstaterar att fullmäktigeledamöternas initiativ är slutbehandlat. Utredningen behandlar frågor som rör elevintag såsom ändamålsenligheten hos nuvarande riktlinjer, anordnande av fördjupad undervisning i olika storområden och kommuninvånarnas åsikter om rättvisa. Synpunkter kommer att samlas in från kommuninvånarna genom en enkät innan nya riktlinjer eventuellt beslutas hösten 2026. För närvarande beaktas i Esbo elevintag i större omfattning än lagens minimikrav, till exempel hälsomässiga skäl, syskonprincip och föräldrars önskemål om närskola.

Stadsstyrelsen behandlar förslag att betala Esport Arena Oy 330 811 euro i förskott för lokalinköp för slutet av år 2026. Förskottsbetalningen baserar sig på avtalet mellan staden och Esport Arena gällande idrottslokaler, och betalningen är avsedd att genomföras senast den 15 maj. I förslaget är villkoret för förskottsbetalningen att Esport Arena använder pengarna omedelbart för att betala räntor och amorteringar på lånet som erhållits från Esbo stad. Stadsstyrelsen får också en utredning om Esport Arenas lånehanteringssituation vid mötet, eftersom bolaget har beviljats amorteringsfrihet under flera år på grund av ekonomiska svårigheter.

Stadsstyrelsen föreslår att förhandlingar inleds med SRV och Hypo-banken för att genomföra en parkeringsanläggning för Keilaniemi metrokvarter på bolagens tomter. Planerna omfattar en anläggning med cirka 1700 parkeringsplatser, ovanpå vilken bostäder skulle byggas senare. Staden förutsätter att parkeringsanläggningens fasad görs högkvalitativ och miljöförbättrande, samt att förbindelsevägar vitaliseras med affärs- och servicelokaler. Målet är att säkerställa Keilaniemis långsiktiga utveckling utan betydande ekonomiska satsningar från stadens sida.

Nylands förbund begär Espoos yttrande över utkastet till VISIO-etapplandskapsplan, som gäller grön omställning för hela Nylands område. Planutkastet behandlar sex teman: energi, industriell produktion, natur och kolbindning, logistik, vattenförsörjning samt totalförsvar. Espoo framför i sitt yttrande att planens allmänna bestämmelser begränsar för mycket projekt för grön omställning, trots att planen just ska främja dem. Staden anser också att vissa av planens lösningar är för detaljerade för landskapsplanenivå och att utredningarna gällande logistik är bristfälliga.

Stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktigeledamoten Johanna Värmaläs m.fl. i december framställda fråga om organisationers lokaler antecknas till kännedom och ärendet anses behandlat. Välfärdsområdesreformen och sparpress har orsakat osäkerhet i organisationernas situation, när hyresavtalens upphörande och sänkt hyrresbidrag försvårar verksamheten. Staden har kartlagt sina egna lokaler för organisationers användning och godkänt nya riktlinjer för lokalanvändning - till exempel för pensionärsorganisationer har lösningar redan hittats i Fullmäktigehusets lokaler och ungdomslokaler. År 2026 pilottestas även Olars Vardagsrum -gemenskapshus, dit staden investerar cirka 135 000 euro.

Förslaget föreslår att ändringen av detaljplanen för Rantamäenpolku ska godkännas, vilket skulle möjliggöra att området för affärsbyggnader och bilplatser ändras till område för småhus och bilplatser i Matinkylä. Planändringen skulle öka tomtens byggrätt med 290 kvadratmeter och gäller en tomt belägen mitt i Matinlahdens radhusområde, där det för närvarande finns en affärsbyggnad och ett öppet carport. Samtidigt ska markanvändningsavtalet som ingåtts med Kiinteistö Oy Matinkyläntie 3 godkännas. Ändringen har påbörjats på markägarens ansökan år 2019.

Stadsstyrelsen föreslår fullmäktige att fullmäktigeledamöternas initiativ för att lätta anbudsvillkoren för små byggnadsobjekt antecknas till kännedom och ärendet konstateras behandlat. I initiativet föreslogs att anbudsvillkoren borde lättas för byggnadsprojekt under en miljon euro, eftersom nuvarande krav (som bankgaranti på 800 000 euro) hindrar små byggföretag från att delta i upphandlingar. Enligt stadens svar har upphandlingarnas konkurrensutsättning redan utvecklats och referenskraven har eftersträbats att göras skäliga genom marknadsdialog. Målet är att möjliggöra för företag av olika storlek att delta i upphandlingar och öka antalet anbud.

Stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktigeledamoten Peppi Seppäläs och 24 andra fullmäktigeledamöters initiativ om privata könsneutrala omklädningsrum antecknas till kännedom och ärendet avslutas från behandling. I initiativet föreslås att privata omklädningsbås och tvättrum ska byggas i offentliga idrotts- och kulturlokaler, så att alla kommuninvånare jämlikt kan använda tjänsterna oberoende av faktorer som rör kroppsuppfattning, medicinska hjälpmedel eller könsidentitet. Enligt stadens svar beaktar Lokalservice redan jämställdhets- och likabehandlingsplanen i sin verksamhet, och vid planering av nya objekt beaktas användarverksamhetsområdenas behov. Genomförandet av könsneutrala lokaler beror på användarverksamhetsområdenas initiativ och projektspecifik planering.

Fullmäktigeledamot Mikko Laakso och 25 andra fullmäktigeledamöter har lämnat en fråga om varför det i Esbo år 2025 färdigställdes bostäder, varav 45 procent var statligt subventionerade, trots att stadens målsättning är maximalt 20 procent. De frågar också vilka korrigerande åtgärder stadsstyrelsen avser att vidta för att i fortsättningen följa de av fullmäktige godkända principerna för boende och markanvändning. Stadsstyrelsen föreslår fullmäktige att det tar svaret till kännedom och konstaterar att frågan är behandlad. I ärendet presenteras en utredning om den realiserade bostadsproduktionen och dess förhållande till de uppsatta målen.

Stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktigeledamöternas fullmäktigeinitiativ om placeringsalternativ för simhall i Esbo strand antecknas till kännedom och som behandlat. Utredningen av den nya simhallens placering har redan påbörjats enligt fullmäktiges tidigare beslut, och som ny placeringsort har valts den nuvarande hallens intilliggande dagistomten samt parkeringsområdet. Planläggning och planering förbereds under våren 2026, och enligt preliminär bedömning skulle den nya simhallen stå färdig år 2030. I investeringsprogrammet har reserverats medel för att hålla den gamla simhallen i bruk tills den nya hallen är färdig.

Stadsstyrelsen föreslår att man antecknar till kännedom svaret på fullmäktigeledamöterna Jiri Keronens och Ari Ampujas initiativ, där man föreslog att Hagalunds simhall skulle rivas och en ny byggas i dess ställe. Fullmäktigeledamöterna motiverade sitt initiativ med att simhallen, som varit stängd sedan 2016, är i tekniskt dåligt skick och att grundrenoveringen har blivit betydligt dyrare. Staden svarar dock att fullmäktige redan beslutat våren 2025 att fortsätta med grundrenoverings- och utbyggnadsprojektet på 55,5 miljoner euro, och byggarbetsplatsen startade i maj 2025. Om förslaget godkänns antecknas initiativet som slutbehandlat.

Stadsstyrelsen behandlar förslaget om justering av inkomstgränserna för avgiftsreduktioner inom grundskolans eftermiddagsverksamhet från augusti 2026. I förslaget föreslås att inkomstgränserna för avgiftsbefrielse och avgiftsreduktion höjs i enlighet med det allmänna tjänstemannaindexet - till exempel för en tvåpersonsfamilj skulle avgiftsbefrielsen träda i kraft vid 2444 euro i månadsinkomst i stället för tidigare 2297 euro. Avgiften för heltids eftermiddagsverksamhet är 160 euro per månad och för deltidsverksamhet 100 euro per månad, men familjer med låga inkomster kan få avgiftsbefrielse eller halverad avgift. Förändringen är avsedd att tas i bruk när det nya läsåret börjar i augusti 2026.